Stavkyrkan

Stavkyrkan mitt i byn

 

Mitt i Mannaminnebyn står den vackra Stavkyrkan som får representera den andliga dimensionen av Mannaminne. Stavkyrkan byggdes år 2000 efter norska förebilder. Utsmyckningen har till stor del gjorts av norrmannen Asle Bjerkan. I den lilla kyrkan hålls gudstjänster, bröllop och dop.

 

Under högsäsongen hålls kvällsmässa varje torsdag.

 

För mer information se Nordingrå församlings hemsida, www.svenskakyrkan.se/nordingra

 

Vad är en stavkyrka?

En stavkyrka är byggd av trä i stavverk. Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband. De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor; stavar, vilket byggnadstypen har fått sitt namn efter.

 

Mannaminnes stavkyrka är platsbyggd med Haltdalen stavkrike i Norge som förebild

Anders Åberg och Stavkyrkan

 

Så här står det att läsa i en intervju med Anders Åberg i tidningen Dagen, 21 oktober 2009:

 

"- När jag var liten ville jag bli präst eller konstnär. Det blev konstnär. Men här på Mannaminne ville jag att det skulle finnas plats för den som ville dra sig undan, det behöver åtminstone jag göra ibland, säger han.

 

Han kallar sig religiös, men till skillnad från sin fru Barbro går han sällan i kyrkan.

 

- Men jag har ju byggt en kyrka, säger han och skrattar.

 

Anders Åberg har hunnit bli 64 år gammal, men någon tanke på pension verkar inte finnas. Han har många nya idéer.

 

- De bästa sakerna har ännu inte blivit gjorda, säger han. Tillsammans med Barbro fortsätter han att driva Mannaminne.

 

- Det är ett väldigt ansvar, och det är väldigt arbetsamt ungefär som jordbrukare som har många kor och inte kan fara någonstans. Ibland undrar man om man skulle gjort något annat i det här livet, men det är samtidigt en glädje att få gå omkring här.

 

Höga kusten är en plats som lever upp på sommaren, men är egentligen en avfolkningsbygd. Anders Åberg vill genom Mannaminne också motverka den uppgivenhet som påverkar människor i en sådan trakt.

 

- Här får en slags norrländsk depression fritt fram - inget man gör tjänar något till. Då gäller det att i stället känna att man är en del av hela världen och att ta vara på det liv man fått, säger han."